Lär ut trafikskyltar och vägmarkeringar till barn

Fortfarande dör hundratals människor varje år i den svenska trafiken. De flesta av dessa olyckor är orsakade av antingen påverkade förare eller förare som inte insett konsekvenserna av sitt eget risktagande. Man har helt enkelt inte tillräckligt med ansvarskänsla för att egentligen få befinna sig i en miljö där man kan utgöra en livsfara för andra människor.

Trots detta görs inga sådana personlighetstester vid en uppkörning. De flesta har vett nog att hålla sig i skinnet under en uppkörning, men när kortet är taget och det inledande eventuella tvivlet på den egna körförmågan har avtagit, finns det inget som hindrar dem att tänka på sin egen framkomlighet först och briljera med sin rappa körstil. Resultatet? 300 döda människor per år på svenska vägar.

Körförbud

Vissa menar att en person som blivit av med sitt körkort efter att ha riskerat andra människors liv ute på vägarna borde förlora sin rätt att köra bil över huvud taget, men politikerna tvekar inför ett sådant beslut. Att köra bil tycks ses som en mänsklig rättighet. Även för äldre människor som för länge sedan förlorat förmågan att köra bil på ett säkert sätt, är det inga problem att sätta sig bakom ratten och köra iväg till postkontoret bara för att upptäcka att det varit stängt sedan 90-talet. Att ta ifrån människors rättighet att köra bil anses som ett övergrepp som inte hör hemma i en rättstat.

Nollvisionen är bra

Det finns en nollvision i Sverige, en vision om att det en dag snart inte kommer att dö några människor på svenska vägar. Den visionen kommer med största sannolikhet aldrig att bli verklighet, men den har lett till att antalet döda i trafiken minskat. Det går att påverka människor att tänka på trafiksäkerheten. Se bara på hur många som idag använder bilbälte jämfört med på åttiotalet. Då de flesta bilar ändå var utrustade med bälten.

Men med säkerhetstänk kommer man bara en bit på vägen. Så länge det finns människor som helt enkelt inte bryr sig om sina med trafikanter kommer det alltid att ske olyckor. Och sådana människor finns det tyvärr en hel del i Sverige. Hur ska man komma tillrätta med det?

Det finns en enkel lösning

Vi på bloggen återkommer ofta till frågan om trafiksäkerhet, den ligger oss varmt om hjärtat av flera orsaker. Lösningen tycks för oss så självklar: att utbilda barn i trafiksäkerhet redan från låg ålder och att lära dem vad deras agerande kan få för konsekvenser. De flesta som sätter sig i en bil första gången känner en tillbörlig respekt inför de krafter de nu förfogar över, många är till och med en smula rädda att de ska ställa till med en olycka. Men så fort den där rädslan och respekten övervunnits tycker de flesta inte det är något konstigt med att framföra ett plåtföremål i över hundra kilometer i timmen, omgiven av andra människor i likadana plåtföremål bara meter ifrån sig.

Få alla att känna ansvar

Det gäller att få människor att känna samma respekt för dessa krafter även efter tjugo år av bilkörande, att fortfarande veta att man framför ett fordon som kan vara potentiellt livsfarligt om man förlorar kontrollen över det. De flesta bilförare har den vetskapen och respekten, men många saknar den också.

Vi anser att det på alla skolor bör målas vägmarkeringar och linjemarkeringar, samt sättas upp trafikskyltar så att barnen redan från tidig skolålder kan börja övas i trafiksäkerhetstänk, lära sig de vanligaste trafikreglerna och själv se vad som kan hända om man struntar i väjningsplikten eller i att använda blinkers när man ska svänga. Komplettera med teoretisk undervisning några lektioner varje termin. Låt barnen förstå att de flesta av oss vuxna vill verka för en säker trafikmiljö, en miljö där verkligen ingen dör i trafiken på grund av att någon ansåg att vunnen tid var viktigare än ett människoliv. En nollvision.

10 apr 2018