Bergsprängning förändrar Stockholm

Bergsprängning i Stockholm kan handla om stereoapparater, åtminstone om vi pratar om 80-talet. Fast främst är det en metod för att ta berg som är i vägen.

På 1980-och 90-talet var ordet “bergsprängare” något som användes om batteridrivna, portabla stereoapparater. Detta var innan internet blev allmänt tillgängligt och långt innan Spotify. När ungdomar samlades, på stränder eller i parker, fick annat folk i närheten helt sonika hålla tillgodo med det som spelades och den ljudnivå som apparaten hade ställts in på.

Visst spelas det musik offentligt även numera, men begreppet bergsprängare har i viss mån förlorat sin innebörd. När vi talar om bergsprängning i Stockholm idag så menar vi något helt annat. Något som visserligen kan överträffa de gamla apparaterna i ljudnivå, men som har ett helt annat syfte.

Bergsprängning utfördes även förr

Det handlar alltså om företeelsen att spränga bort berg som har den dåliga smaken att vara i vägen för olika typer av anläggningsarbeten. Men, sånt gjorde man ju även förra millenniet, protesterar du. Ja ja, men var inte en tråkmåns nu. Då förstör du den röda tråden i den här lilla berättelsen.

Men visst, bergsprängning i den rent bokstavliga betydelsen att spränga bort berg är något som gjordes redan på 1800-talet. En och annan människa fick också stryka med – det var svinn man fick räkna med på den tiden. I alla fall tills Alfred Nobel kom på den smarta idén med dynamit, som gjorde sprängningsarbetet säkrare. Föga anade han då hur förvildade ungdomar med bergsprängare skulle bli i framtiden.

29 Jul 2023